Dagens Nyheter – 3 september 1870, sida 2

och annat .om den märkvärdiga, tilldragelsen. Hufvudsaken var att, man visste ingenting, och dock trodde man sig veta allt. Förklara den som kax och vill följande temligen ofta förekommande fenomen: ett brott är begånget; rättvisan finner sig befogad, att ingripa, och till en början känner polisen så godt som intet; men icke desto mindre, medan de första undersökningarne änhu pågå, berättas detaljer med ytterlig noggrannhet på gatorna. — Huru! utropade en af kökspersonalen; skulle denne store, mörklagde herre med polisongerna vara grefvens verklige son? — Som pi säger, svarade en af de betjenter som åtföljt herr Commarin. Den andre är lika litet hans son som Jean derborta, hvilken bestämdt blefve körd på porten, om vederbörande finge se honom här i gårdsoparekostymen. — Detta vill jag kalla romantiskt! utropade Jean, utan att bry sig om den fara som hotade honom. -— Det är en känd sak att slikt händer, snart sagdt, dagligen i förnäma hus, yttrade kocken. — Men hur tusan hänger det i hop med den här historien? — Åh! det skall jag straxt låta er veta. Det lär ha varit så, att en dag för länge sedan när salig grefvinnan var ute och åkte med gin son, då knappt sex månader gammal,