Dagens Nyheter – 3 september 1870, sida 2

blef barnet bortröfvadt af ziguenare. . Grefvinnan var så till vida beklagansvärd att hon tyranniserades af sin man. Icke vågade hon tillstå för honom hvad som händt. Nå, hvad gjorde hon då? Hon köpte ,ett barn af en qvinna, som helst såg att hon blef qvitt sin börda, och herr grefven märkte ingenting. — Ja, men mordet, mordet! — Det blef en helt naturlig följd af denna menniskohandel. När qvinnan såg sin afkomling i goda lefnadsvilkor, sökte hon suga så mycken must som möjligt ur honom. Hon ansatte honom hårdare än han tålde vid; hans penningfillgångar, ehuru stora, ville till sigt icke förslå. För att slippa ifrån gumman, som började genera honom alltmera, tog ,han sitt parti och afklippte hennes förnötta lifstråd. — Än den andre, den mörke, storväxte mannen, hvem är då han? Talaren ämnade tvifvelsutan fortsätta och meddela de mest tillfredsställande förklaringar, då han afbröts genom herr Lubins inträde. Denne återkom nu från Palais de Justice i sällskap med unge Josef. Intresset för den förre berättaren och hans meddelanden försvann härvid alldeles. Samma öde. röner ju också den underordnade teatersångaren, då hjelte-tenoren gör sin entr på scenen. Hela församlingen vände sig mot Alberts kammartjenare, allas ögon fästades med ett bedjande uttryck på honom. Han borde vid detta laget veta allt; också blef han genast den domine