Dagens Nyheter – 27 augusti 1870, sida 1

— Han torde ha framhållit för er att denna gvinnas vittnesberättelse skulle göra kampen mot herr Gerdy outhärdlig. — Ja, alldeles, min herre. Det är just på denna omständighet han grundade sin vägran att efterkomma min vilja. — Det blir nödvändigt, herr grefve, att ni fullständigt redogör för hvad som passerat mellan er och vieomten. Försök — jag ber er derom — att samla era minnen och återgif, så vidt ni förmår, hans ord, sådana de verkligen lydde. Herr de Commarin kunde utan alltför mycken svårighet efterkomma denna uppmaning. Sedan en stund hade en helsosam reaktion försiggått inom honom. Hans blod återtog sitt vanliga lopp, hans tankar reldes. Den föregående aftonens uppträde framstod lifligt för hans minne; äfven de obetydligaste biomständigheter erinrade han sig. Ännu hörde han Alberts röst ljuda i sina öron, han återsåg vexlingarne i hans ansigtsuttryck. I den mån berättelsen framskred, befästades herr Daburons öfvertygelse. Domaren uppfattade såsom bevis mot Albert allt hvad som på qvällen väckt grefvens beundran. — Hvilken fin komedi! tänkte han. Tabaret har bestämdt en dubbel syn. Med sin ofattliga djerfhet förenar denne unge man en infernalisk fintlighet. Det är ett underverk att vi blifvit i tillfälle att demaskera honom. MODERSKÄRLEK. tr 4V.