Dagens Nyheter – 26 augusti 1870, sida 2

— Jd2d — åtbörd af tröstlöshet dolde han sitt ansigte i händerna. Två stora tårar, som nästan genast förtorkade, banade sig väg utför hans fårade kinder. oo Emellertid öppnades dörren på glänt och den långe protokollsförarens hufvud blef synligt. Herr Daburon gaf honom tecken att återtaga sin plats, och vändande sig till herr de Commarin, såde han med ett uttryck af medlidande i rösten: — Min herre, i Guds, likasom i samhällets, ögon har ni begått ett stort fel, och följderna deraf äro, såsom ni sjelf finner, högst bedröfliga. Detta fel åligger det er att umgälla, det är er skyldighet att, såvidt möjligt är, göra den skadelös, som oskyldigt lidit för er skull. . — Sådan är ock min afsigt, herr domare ; ja, jag önskar sannerligen ingenting högre. — Ni förstår mig utan tvifvel, yttrade herr Daburon. j — Ja, min herre, svarade den gamle, ja, jag förstår er. — Det skall blifva er en tröst, tillade domaren, att erfara, det herr Noäl Gerdy i alla afseenden är värdig den höga ställning, som honom tillkommer. Ni skall törhända få erkänna, att hans karakter förädlats ännu mera under kampen för att vinna ett väl ansedt namn och en någorlunda god utkomst, än händelsen skulle varit om han uppföstrats i ert hem och såsom er son, Ian är en man med