Dagens Nyheter – 26 augusti 1870, sida 1

hade gått oklokt till väga af begär att vinna målet alltför fort. Han hade litat på grefvens upprörda sinnesstämning; det märktes nu att denne visste hvad han sade, och att hans misstro onödigtvis blifvit väckt. En dylik oskicklighet kan leda till mycket ondt, förorsaka en obotlig skada. Ett förhör, af hvilket man med skäl väntar många upplysningar, kan på detta vis göras fullkomligt innehållslöst. Ett vittne, som är på sin vakt, kan icke vara tillförlitligt; det fruktar oupphörligen att kompromettera sig, mäter frågornas betydelse och svarar förbehållsamt. För öfrigt är rättvisan, likasom polisen, böjd för att tvifla på allt, att misstänka hela verlden. I hvilken mån var grefven främmande för brottet i la Jonchdre? Det var tydligt att han, före detsammas föröfvande, skulle ha gjort allt hvad i hans förmåga stod för att rädda Alberts samhällsställning, oaktadt han saknade visshet om, huruvida han var hans far eller icke. Han ansåg sin ära fordra detta, derom vittnade hans nyss afgifna berättelse. Var icke gubben sjelf i stånd till att genom hvilka medel som helst göra sig af med ett besvärligt vittne? Se der hvad herr Daburon frågade sig. ; Det värsta af allt var att han icke klart insåg, hvilken utgång af saken grefve de Commarin måste betrakta såsom för sig och gin