-—400 — blickar på vittnet. Advokaten sänkte hufvudet. I , : — Och vidare? frågade domaren efter ett ögonblicks tystnad, hvarunder han gjort någravanteckningar. ..— Dessa ord, min herre, voro de gista fru Gerdy yttrade. Med tillhjelp af vår tjenstflicka bar jag henne in i sängkammaren, läkaren tillkallades, och sedan. har hon icke återvunnit sansen.. Doktorn ville: till och med : or Det är bra, afbröt honom herr Daburon, Må vi lemna detta, åtminstone för ögonblicket. Säg :mig nu i stället, herr-Gerdy,: om ni känner några fiender till enkan Lerouge? — Nej, inga. — Hon hade inga fiender? Jask . . . Säg mig. då, om ni vet någon-person:som kunde ha: intresse af att döda denna fattiga gumma? -Ransakningsdomaren fixerade: Noöl skarpt, då ;han. framställde. denna. fråga. Advokaten spratt till och syntes:lifligt upprörd. Han begynte se förlägen ut; det märktes välpå hans tveksamma .min att en strid utkämpadesi hans inre. Slutligen genmälde han med en stämma, som var allt annat än fast: — Nej, det vet jag icke: —— Talar ni nu sanning?återtog domaren, utan taga ögonen från .honoms: Ni vet ingen, som detta brott gagnar eller kan gagna? soi Jag vet blott en sak, min herre, svarade