Dagens Nyheter – 16 augusti 1870, sida 2

mig, skulle jag aldrig ha kunnat utföra densamma. För öfrigt hade jag vid första ögonkastet igenkänt er stil. Jag tog derför brofven och läste dem. — Nå, än sedan? — Sedan, min herre, återlemnade jag dem åt den unge mannen och anhöll att om åtta dagar få afgifva mitt yttrande, icke för det jag ville begagna denna betänketidtill att öfverlägga med mig sjelf, utan emedan jag ansåg ett samtal med er om saken oundgängligen nödigt: Och nu besvär jag er att uppriktigt säga mig huruvida detta utbyte af barn verkligen skott. — Jay olyckligtvis, genmälde grefven häftigt. Ni vet det väl, eftersom ni läst hvad jag skref till fru Gerdy, er mor. . Detta svar kände Albert på förhand; han väntade sig detsamma, :Dock nedslog det honom djupt. Det gifves olyckor. så stora, att man icke kan tro på deras verklighet, förrän man hört denna bekräftas flera gånger. Han stod modfälld, tillintetgjord; dock återvann han snart väldet öfver sig sjelf. — Förlåt mig, min herre, återtog han, jag var visserligen öfvertygad om att så förhöll sig, men någon sbsolut visshet i detta afseende hade jag icke. TI alla bref jag läst talas endast om era afsigter, beskrifves minutiöst er plan, men ingenstädes omnämnes att denna lyckats. Grefven betraktade sin son med en min af