vidblifver denna benämning. Ni skall komma ihåg, vicönite, att makter alltid har tillhört och -i älla tider skall tillhöra den förmögne och i synnerhet dön som ger större jordområden. 93 års män insågo dötta ganska väl. Genom ätt ruinera adeln, ha de skadat dess sak Vida mör än genom titlartes afskäffande. En prins, söm går till föts öchicke har råd ätt bestå sig en betjert, är göhast reducerad till n vanlig simpel mentiska. Juli-ninistern, som sade åt borgaren: CSkaffa fr rikedom var icke dum. Han anvisäde Honom råka Vägen till makt och arniseeide. Borgarne ha icke fattat Hans ord rätt, de ha gått alltför fort, inlåtit sig på börs-spekälationer. Och nu tro Visserligen många af dem rika; men på hvad? Jo, sedlar, Popper o. d. Döt är idel chimerer de gömma i sia kässakistor. De föredraga lösegendom, som afkastar åtta procent, framför skög och åker, som ej fendera mer än tre. Bonden är icke så enfaldig. Så snärt han får ett jordstycke, så stört sem en näsdtik, söker haän efterhand utvidga detsammå, så att det till sist icke blir gå obetydligt. Bonden är långsam såsom. ox6n, hvilken dräger hans plog, men han har i stället sin ihärdighet, sitt tålamod, paradt med kraft och oförtrutenHet. Han går rakt not gitt mål och låter sig af inga inträffande ömständigheter hejdas. För att blipossessionat, svältör han, och mången nårr skråttar åt honom. Hvem skall bli öfvorraskad, när han