Dagens Nyheter – 13 augusti 1870, sida 2

Guds ord och gerna besökt kyrkan, utan att likväl hafva varit någon egentlig läserska., enär hon lika gerna åhört hvilken predikant som helst. Stundom hade hon hyst grubblerier och farhågor för lifvet efter detta: . Vid häktningen hade hon uppgifvit, att hon hade en hop stölder och andra gröfre brott på sitt samvete, men denna uppgift möotsade hon nu på det bestämdaste, Deremot erkände hon öppet det begångna mordet och om det besynnerliga motiv, som föranledt henne att föröfva denna hemska gerning, berättar hon följande: Under det hon var i tjenst hos major Dahlström, blef hon bekant med en mansperson vid namn Karl Johansson under Berg och denna bekantskap öfvergiek sedermera till ömsesidig kärlek. De förlofvadesig formligen i början af innevarande år och vexlade ringar samt öfyerenskommo att i höst fullborda sin förening medelst äktenskap, för hvilket ändamål hon uppsade sin tjenst till instundande flyttningstid. Af någon ieke fullt utredd anledning — enligt mörderskans uppgift tillfölje af Karl Johanssons föräldrars motvilja för partiet — uppslogs förlofningen vid ett besök som fästmannen söndagen före mordet anagt Hös sin fästeqvinna. Ehuru detta uppslag skall hafva skett gerxom ömsesidig öfyerenskommelse, blef dock Britta Maria efteråt oerhördt sorgsen och förtviflad för sinframtid. Hon kände sig stå så hbjelplös och öfvergifven i verlden och kom slutligen om eftermiddagen följande tisdag på den förtviflade tanken att mörda en menniska, för att sedermera, sedan hon tbedt Gud oeh menniskor om förlåtelse för sitt brott, sjelf blifva aflifvad och sålunda befrias från detta eländiga lifvet. Hon ville till offer för detta gräsliga dåd utse en gudfruktig menniska, som blefve lycklig på andra sidan uf dön graf, som hon på etta hemska sätt ämnade bädda. Hennes val hade först fallit på en äldre, namngifven, ogift qvinna, boende å söder här i staden, och hon begaf sig genast till dennas hemvist, för att bedja henne göra sällskap till Zellanderska huset, der hon då ämnat utföra mordet å henne. Till sin lycka var dock den gamla jungfrun-icke hemma, Britta Maria hade då bedt en madam tillsäga gumman att hon skulle besöka henne sednare på aftonen. Då icke heller detta blef af, och Britta Maria förgäfves väntat i sin kammare, der hon hade till hands samma knif, hvarmed hon sedermera utförde mordet å Inger Maria Nilsdotter, begaf hon sig till bängs i en fortfarande förtvitlad sinnesstämning. Hon kände aldrig hvarken förut. eller under. nattens lopp någon inre röst, som manade henne att afstå från den beramade mordgerningen, eller kom henne att tänka på det brottsliga i hennes plan. Klockan omkring ö på morgonen, Onsdagen den 3 dennes, steg hon upp, men kunde tilifölje at sin betryckta sinnesstämning icke företaga något bestyr med na vanliga sysslor, mera än att uppbädda den trä soffa, der hon haft.sin hvyiloplats. Vid 9-tiden på mm. kom, en i huset anställd bokhällare. Liljebjelke upp i köket, för att anbefalla pigan att ombestyra uppköp för hushållet. (Hennes matmoder, enkefrua Zellander, vistades med familj på Gustäfsberg). Britta Maria förklarade då att hon vore oförmögen att uträtta något, utan att dock uppgifva skälet. I detsamma anlinde den olyckliga gumman Inger Maria Nilsdotter för att afyttra sina ägg, hvilka äfven köptes af herr Liljebjelke, som bad gumman vänta en stund, under det han hemtade posten, hvarefter hon i butiken skulle erhälla sin betalning. Gumman satte sig fördenskull i kökstrappan, för att atvakta hr L:s återkomst. I detta ögonblick vakuade mordtankarne hos den öfvergifna älskarinnan med förnyad styrka och hon beslöt att utöfvya det tfruktansvärda dådet å den oskyldiga guimmän. För detta ändamål bad hon denna stiga inihennes innanför köket beligna lilla kammare, hvilket fumman äfven åtlydde. Inkommen dit, nedsatto 10n sig på den förut omnimda trisoffan, söm hade sin plats mellan en dragtåda och ett litet bord i rummet. På detta sistnämnda läg den olyekliga knifven, en mindre täljknif med temligen slö klinga. Mörderskan fattade oförmärkt detta vapen i Högra handen, den hon derefter dolde i klädningsvecken vid sidan, hvarefter hon tog plats vid gummaäns högra sida på soffan. De vexlade icke många ord, förrän gumman, som klagade öfyer värme, aftog sin hufvudduk och lade den bredvid sig. I detsamma fattade mörderskan med venstra handen i den olyckligas hufvud, för att böja det bakåt, och skar henne med ett raskt och kraftfullt snitt ihalsen, steg straxt derpå upp för att bättre komma ät och förnyade sämma mManöver. Dehn ölycktiga, som efter första attentatet icke hann yttra mer än utropet: Herre, Herret sökte försvara sig, i det hon reste sig upp och fattade tag i vapnet, under det blodet Höt i strömmär ur döt erkållna såret i halsen, Den omenskliga mörderskan: behöll dock öfverhanden och fic t offer framstupa på soffan, hvärefter hon med förfärlig ifver fortfor att skära å sidorna af.den döende gummans hals, så att blodet frustade i allt ymnigare floder. Hon upphörde icke med sitt ursinniga Slägtande. förrän den mör. dade utan tecken till lif nedsjönk på -kammargolfyet. Hedan det fasaväckande mordarbetet,. som räckt i ungefär 5 minuter, sålunda var fullbordadt, kastade mörderskan ifrån sig knifven på den af blod öfverhöljda soffan, och gick ut i köket, der hon i en vattenbalja rentvättade sina händer och kläder. Derpå gick hon ned i gården, der hon först träffade en ficka, Hvilken hon bad gå upp i rummet för att se pä någonting,. — Flickan gjorde så och kom-straxt derefter tillbaka under Yttringar af fasa. För .en annan i samina hus boende piga, Karolina Bengtsson, hade bon emellertid omtalat, att hon mördat en menniska uppe i pigkammaren. Hr -Liljebjelke, som -straxt. derefter, under det hän. befann sig i butiken, underrittades om förhållandet, tillsade: fältmusikanten G.A. Dahlqvist, som i angränsande rum; var sysselsatt med måleriarbete, att efterse huru det förhöll sig med Britta: Maria och hennes besynnerliga uppgifter. Vid fullgörandet af detta uppdrag, fann Dahlqvist mördergkan ännu qvar i gärden, och erböll af Henne samma bekännelse, söm hon redan afgifvit för jungfru Bengtsson. Hon åtföljde honom upp till köket och hänvisade honom. till skådeplatsen för det begångna mordet. Ytterst altereråd af den hemska syn, som der mötte Häns blickar, rusade Dahlqvist ut, för att.tillkalla polis och folk. Utkommen på gatan håde han anträffat doktor Appeltofft och i dennes sällskap återvändt till mordtället. der liket tärits närmare i ögöonsigte. hvar