Dagens Nyheter – 9 augusti 1870, sida 1

stod klart för hans själs öga midt i detta mörker. Han ihågkom tydligt alla sina handlingar, begångna under sista besöket hos Claire och dagen derefter. Han ryste och kallsvett frambröt på hans panna. Han hade stått i begrepp att bli mördare! Att han nu verkligen var på bättringsvägen samt började återvinna välde öfver sig sjelf och sina själsförmögenheter, bevisades bäst deraf, att han för sig uppställde en rättsfråga. — Om brottet fullbordats, tänkte han, skulle jag då ha blifvit dömd? Ja. Hade jag varit brottslig? Nej. Kan man säga att dådet blifvit begånget under ett tillstånd af själsfrånvaro? Var jag tokig eller befann jag mig i den säregna stämning som föregår och leder till. mordförsök? Hvem kan svara mig härpå? Hvarför ha icke alla domare wundergått en sådan kris som jag? Om jag berättade hvad som händt, skulle ingen tro mig. Några dagar sednare omtalade han allt för sin far. Gubben svarade med en axelryckning och försäkrade att hela saken icke var annat än ett minne från yrselns dagar. Denne far, som hade ett mycket godt hjerta, rördes vid åhörandet af sin sons sorgliga kärlekshistoria, utan att dock kunna anse att någon olycka af allvarsammare art skett. Han rådde honom att förströ sig, ställde gin förmögenhet till hans disposition samt uppmanade honom att gifta sig med någon storväxt arftagerska i Poitou, som hade gladt..sinne