Dagens Nyheter – 5 augusti 1870, sida 1

svårligen ens någon enda kunglig sekter är okunnig om. K. m:ts regering har i sin not af pressen äskat ingentiug mindre än ett blindt förtroende till dess vilja och förmåga att bevaka landets yttre intressen. Vi hafva under loppet af denna tidnings tillvaro ådagalagt att vi i allmänhet varit benägne att understödja det regeringssystem, som varit rådande under samma tid, och särdeles den delen af detta system, som berört den yttre politiken. Vi hafva kunnat, om än icke blindt, göra det i följd af det förtroende, som de nu, den ene efter den andre, afgångne departementscheferna gjort sig berättigade till under en långvarig utöfning af rådgifvarekallet. Vi hysa icke heller någon obenägenhet att på lika sätt understödja den nuvarande, till största delen af andra personer sammansatta regeringen, men dess ledamöter hafva icke ännu alla haft tillfälle att göra sina politiska tänkesätt och sin politiska karakter tillräckligt kända, för att man skulle kunna med muhamedanens fatalism låta frågor som på det allra närmaste beröra landets välfärd afgöras i all tysthet och utan möjlighet för allmänna meningen att i tid om dem uttala sig. Det har, som vi från början sagt, varit vår afsigt — icke att väcka sensation eller göra oss vigtiga, men — att genom våra meddelade underrättelser framkalla så talrika och starka uttryck af den allmänna öfvertygelsen om nödvändigheten af en fullkomlig neutralitet, att det icke skulle kunna vara obekant för någon hvad det stora flertalet af svenska och norska folken tänka derom; och vi våga tro att då vi härtill bidragit, vi hafva gagnat både landet och minist ören. Om i sammanhang dermed sedermera någon olägenhet uppkommit, är det icke vi som varit upphofvet dertiil.