Politiska nyheter. Le Constitutionnel — det ministeriela bladet — har inför regeringen angifvit Le Sigcle — den hederliga demokratiens förnämsta blad — för att vara vän till Preussen, följaktligen fiende till Frankrike, Stecle svarar: TI Sidcles finns ingenting hemlighetsfullt eller förstucket. Vichafva högt och öppet kämpat mot kriget så länge det endast var tillämnadt. Så fort det förklarades, hysa vi, med bibehållande af våra åsigter och vår öfvertygelse, icke mer än en enda tanke: ; Frankrikes väl! Constitutionnel låtsar tro att man icke älskar Frankrike, om man icke älskar den nuvarande regeringen; och att det att göra opposition mot. regeringen är: detsamma som att handla som dålig medborgare. ; Det är möjligt att denna teori är i hr Emile Olliviers smak, men den anstår icke sjelfständiga skriftställare, hvilka låta fäderneslandets bästa gå framför allt, till och med. framför ministårens. De franska tidningarne äro på sätt och vis krigets första offer: le National har blifvit åtaladt för att-bladet meddelat underrättelser angående trupprörelserna; le Nord: belades med seqvester den 28 juliy tVIndspendence har icke heller alla gånger den kommit till Paris blifvit utdelad: Sedan franska regeringen upplöst kamrarne, ha de ledamöteraf lagstiftande församlingen, som tillhöra oppositionen, beslutit att under kriget förblifva i Paris och hvarje afton hålla sammankomster... De bilda sålunda ett slags permanent kammare, bevakande regeringen. Sedan Napoleon nu funnit för godt att — pour causes — låta sitt trogna folk sjunga marseljäsen och Chant du Deport, hoppades då liberala franska tidningarne att han icke heller :skulle hafva något mot att parisarne, sedan de med en messa firat minnet-af juirevolutionen ::1830,begåfve sig i procession för att nedlägga blommor och kransar vid foten af det monument, som uppbär frihetens genius. Sådana der hyllningar ät friheten :ha ända hittills varit förbjudna, och den som understått sig dylika har riskerat att blifva beröfvad sin egep frihet. Men nu, när folk skall animeras att försvara dynastien, få de göra hvad de behaga. Markis de-Banneville;-som lemnade Rom! dagen efter krigsförklaringen, hade derförinnan haft ett samtal med kardinal Antonelli, hvåri han skulle ha meddelat denne att kejsaren, tvungen att använda alla sina trupper mot Preussen, måste hemkalla den i Rom förlagda .armåkåren ; men markisen hade härvid trott sig kunna lofva att Kyrkostaten skulle blifva skyddad af en blandad kår, sammansatt af italienska trupper och en mindre fransk truppafdelning, för att Frankrikes fana åtminstone skulle vara representerad. Denna anordning har icke godkänts af italienska regeringen; hr Nigra har förklarat att kabinettet i Florens under intet vilkor skulle kunna gå in på att dela med Frankrike omsorgerna för påfvestatens