det gäller och när de Yerkligen vilja tvinga segern i siha spår, förmå att uthärda utomordentligt. Men till återgäld sörjer man också under vanliga förhållanden för att de må godt. Äfven under krig försummar man icke, så vidt möjligt är, att gifva dem rundlig förplägning, till och med af deras älsklingskost: legymer. Rationerna, som vanligen utdelas hvarannan dag, bestå dessutom af bröd, kött, ris, kaffe och salt. Brödet, som är bakadt af hvetemjöl, kan ersättas af biscuit; köttet är färskt, salt eller rökt och kan ersättas med fläsk; i stället för ris kan utdelas gryn, potatis eller torkade grönsaker. Dryckesvaror utdelas endast efter särskild befallning från krigsministern eller den kommenderande generalen och bestå då af Vin eller bränvin, undantagsvis ersatt af cider eller öl. Hvad aflöningen vid franska hären beträffar, så uppbära marskalkarne, som inneha den högsta militära värdigheten, 40,000 rdr; dernäst komma divisionsgeneralerna med 12,000, brigadgeneralerna med 8,000, öfverstarne med omkring 5,000 rdr, öfverstlöjtnaänterna med omkring 3,000 rdr o. 8. Vv. ända till sekundlöjtnanterna, som hafva 1,250 rdr i lön. Dessa löner gälla dock endast infanteriet; officerare af andra vapen hafva något större inkomster. Aflöningen ökas vanligen under krigstid, liksom det äfven utbetalas extra aflöning till officerare, till trupper, hvilka tillryggalägga mera än den bestämda dagsmarschen, till afdelningar på särskilda ställen, der lefnadskostnaden är dyrare, samt till militärer, hvilka användas vid rekryteringsoch remonteringstjensten. Med hänsyn till sjukvården förtjena åtskilliga detaljer att omnämnas. Hospitalerna kunna inrymma ända till en niondedel af hela armåns numerär. Vid hvarje hospital äro anställde en öfverläkare och en öfverfarmaceut samt 3 å 4 läkare för 100 å 150 sjuka i den medicinska och 150 å 200 sjuka i den kirurgiska afdelningen och slutligen 1 apotekare för 300 patienter. Under krig anordnas ambulanser, hvilka åtfölja armekårerna och divisionerna. Någon planmessig sammansättning gäller icke i afseende å dem. Under sednaste italienska kriget voro 7 läkare, 3 apotekare, 5 administrationsofficerare och 25 sjukskötare anställda vid hvarje armåkår; 4 läkare, 1 apotekare, 4 administrationsofficerare samt 20 sjukskötare vid hvarje infanteridivision. Kavalleridivisionerna och artilleriparkerna hade ett något mindre antal. Man skall finna af dessa upplysningar, att man med mycken omsorg sörjer för den franska soldatens välbefinnande. Men detta är, om man rätt tänker på saken, helt naturligt i en militärstat. Blott då när soldaten vid sidan af sin entusiasm för fosterlandets storhet och ära har en lefvande känsla deraf, att man sätter värde på hans mod, hans uppoffringar, och gör allt för att krigets bördor skola bli för honom så lätta som möjligt, först då kan man med hänryckningens hela värma och kraft gå framåt i slagtningen och instämma i den hymn, som under det sednaste århundradet alltid sjöngs, när den franska örnen flög till seger öfver stridens blodiga fält. ister ——————KÄ --————————tvttmmottat