Dagens Nyheter – 14 juli 1870, sida 1

likasom sin salig far, och gör tjenst på ett af statens fartygX. — Uppgaf hon sin son8 namn? — Icke vid det tillfälle hvarom jag nu talar; men en annan gäng, då hon var, om jag så får säga, alldeles pirum. Hon lät oss då veta att hennes gosse hette Jacques, och att hon icke hade sett honom på mycket länge. — Talade hon illa om sin man? — Aldrig. Hon sade endast att den aflidne var svartsjuk och tvär, fastän i botten en hedersman, och att han gjorde henne lifvet sorgligt. Han hade en svag hjerna och inbillade :sig en hel mängd galenskaper. Slutligen besvärades han af en alltför långt drifven hederskänsla. — Har hennes son helsat på henne, sedan hon bosatte sig i La Jonchöre? — Derom vet jag intet. — Depenserade hon mycket vid sina uppköp hos er? — Åhja, det kommer an på hur man tar det. Hon köpte för omkring sextio frank i månaden, ibland ännu mera. Gammal konjak ville hon ovilkorligen ha, och den förtjensten hade hon att hon alltid betalåde kontant. Specerihandlerskan hade ingenting mer att meddela, hvadan hon uppmanades att aflägsna sig. Gossen, som sedan blef införd, tillhörde en fattig familj, hvilken åtnjöt understöd af komMODERSKÄRLEK 4,