Dagens Nyheter – 13 juli 1870, sida 1

mk -— — Och för att öka sina inkomster, tillade kommissarien. — Han! inföll Lecoq; nej, det felet har han ej. Han arbetar helt och hållet för äran och ibland, när det gäller, sätter han till af egna medel. Han är så road, må herrarne tro. Vi ha gifvit honom öknamnet Tirauclair med anledning af en fras som han ofta brukar upprepa. Det var han som i målet angående stölden hos den der bankiren, ni vet, fattade misstanke om att bankirens fru bestulit sig sjelf och sedan till fullo bevisade att så tillgått. — Sannt nog! sade Gåvrol. Men det var också hans fel avt man så nära hade huggit hufvudet af den stackars Derdme, den lille skräddaren som man anklagade för att ha dödat sin hustru och som till sist, när allt kom omkring, befanns vara oskyldig. — Vi förlora tid, mina herrar, erinrade ransakningsdomaren. Och vändande sig till Lecog, fortfor han: — Gå och uppsök fader Tabaret. Jag har ofta -hört talas om honom, och det skulle intressera mig att pröfva hvad han går för. Lecoq begaf sig skyndsamt bort. Gåvrol var allvarsamt förödmjukad. — Herr ransakningsdomaren, började han, har visserligen rätt att fordra de tjenster han för. godt finner; men likväl . . . — Bli nu inte ledsen, herr Gövrol, afbröt honom herr Daburon. Det var ej i går jag