den långsamt mognande öfvertygelsen hinner utöfva sin verkan derhän att första kammarens starkt utpräglade konservatism måste gifva något med sig. Vigtiga reformproblemer ilagstiftningsväg ha blifvit undanskjutna för den stora representationsreformen. De ha länge legat och väntat att blifva förlossade ur sin dvala. På den nye justitieministern hvilar härigenom en tung uppgift. Ett af hufvudändamålen med sjelfva representationsreformen och den mera parlamentariskå samverkan mellan regerivgens ledamöter och riksdagen, som derigenom blifvit införd, måste vara att en gång komma från ord till sak med de problemer, på hvilkas lösning under den gamla representationens tillvaro arbetats i mer än en mansålder utan att hafva kommit målet betydligt närmare, säger hr L. J. H. — och, som läsaren torde känna igen, säger han här alldeles detsamma, som utgjort lösen för den fraktion af andra kammaren, hvilken under sednaste riksdagen erhöll namn af venstern och med hvilken vi tro att hr L. J. H. oftare kom att förena sig i voteringar än i yttranden, liksom han visst i själ och bjerta alltid tillhör den. Hvilka äro de vigtigaste reformer som behöfva vidtagas? Skiljandet på något sätt från regeringen af besvärsmålens pröfning, hvaraf bördan hindrar ministören från att i första hand behandla legislativa och organisationsfrågor. Vidare undanrödjande af behofvet af de många särskilda komiteerpa för utarbetande af nya lagar och författningar genom bildandet af en permanent lagoch författningskommission. Slutligen förändring af domstolarnes organisation OCh en notariatinrättning på landet.) För att icke trötta våra läsare skola vi till nästa nummer uppskjuta referatet af hvad hr L: J. H. har att säga i anledning af ombytet inom ecklesiastik-, civiloch finansdepartementerna. ) Dessa trenne reformer äro vidlyftigare afhandlade i en broschyr om Dechargefrågan vid 1870 års riksdag författad af —Im—, hvilken hr L. J. H. åberopar. TSE SO RESTE TOS SK