skuldror och sjöng, under det hon ackompagnerade, första sången i häftet: Im. wundersehönen Monat Mui, Als alle Knospen sprangen, Da ist in meivem Herzen Die Liebe aufgegangen. Han kom att helt lätt vidröra hennes skuldror med uppslaget på sin rock. Hon hade hittills hela tiden sett på noterna, men vände nu hufvudet något åt sidan. Deras ögon möttes, och hennes hand gled för ett ögonblick ned från tangenterna. — Hvad denna sång är vacker i all sin enkelhet, sade Wilhelm. — Ja, vacker, svarade honmed ett tonfall i rösten, såsom undertryckte hon en frambrytande snyftring! Hennes hand rörde sig åter öfver tangenterna, hon ackompagnerade och han sjöng: Im wunderschönen Monat Mai, Als alle Vögel sangen, Da hab ich ihr gestanden Mein Sehnen und Verlangen. Knappt hade sista tonen förklingat förrän han fattade hennes hand. — Mary, hviskade han; hon vände för andra gången sitt ansigte emot honom. Åter möttes deras ögon, men hennes voro denna gång fulla af tårar. Wilhelm öppnade sina armar, och hön sjönk till hans hjerta. Begge tego; men då dessa salighetens första berusande ögonblick voro