Dagens Nyheter – 5 juli 1870, sida 1

skäl att säga nej, och han sökte icke heller något. Efter måltiden drog sig etatsrådet, såsom vanligt, tillbaka till sitt rum för attinslumra vid läsningen af tidningarne. — Vill du röka? frågade Fritz. — Nej, tack, svarade Wilhelm, som visste att en cigarr efter maten var alldeles nödvändig för Fritz och ingenting hade emot att bli hans sällskap qvitt. Etatsrådinnan lemnade rummet samtidigt med honom. Hon hade hushållsangelägenheter att ombestyra, sade hon; men ett uttrycksfullt. leende antydde dock att det var af helt andra skäl hon gick. Wilhelm stod lutad mot kaminen ; Mary satt vid fortepianot och hade ögonen fästade på några noter, utan att dock se det ringaste. Han bad henne sjunga. — Beständigt sjunger jag för er, sade hon; hvarför vill ni då så sällan sjunga för mig? — Om ni så önskar, skall jag gerna sjunga, men då får ni vara så god och ackompagnera mig. Hon begynte bläddra bland noterna. — Heines Dichterliebe, sade hon, det är mina favoritsånger, vet ni — skola vi välja dem? Majsolen kastade hela sin middagsglans in i rummet. Han ställde sig tätt invid henne, lutade sig ned för att se texten öfyer hennes EN BRA LÄGENHET, ET