Dagens Nyheter – 18 juni 1870, sida 1

-—— TV öfverjordiskt väsende, likasom väfdt af dimma och ljusstrålar, sväfvade in genom den låga dörren. Öfver den himmelska varelsens hufvud böjde sig en krans af gnistrande stjernor, hvilkas sken dock tycktes förblekna vid guda-anletets glans, liksom nattens stjernor förblekna för den allt öfverstrålande morgonsolen, och i yppiga vågor flöt hennes guldglänsande hår öfver den luftiga, i många färger skiftande drägten. Lik ett trollspö bar detta andeväsen i sin hand en qvist med underbara irisblommor, med hvilken det, lutande sig öfver det slumrande barnet, berörde dess panna, sägande: — Jag är fantasiens få, och skänker åt detta barn fantasiens gåfva. Men — orden ställdes till modren — det är en farlig gåfva som jag gifvit ditt barn, ty om den på något sätt missbrukas, skall den blott tynga honom som en olycka mer; förstår han deremot att nyttja den rätt, skall han lefva ett lif, rikare, lyckligare än andra. Då sade den goda modren: — Nej, nej, höga få, tag tillbaka din gåfva, gossen är bestämd till skomakare i Arboga — och hon bad med tårar i ögohen, hon föll på knä, den stackars qvinnan, ty hon hade hos baron Spåns fått lära huru de stora skola bringas hyllning, samt skattade den måhända för högt. -Obevekligt svarade likväl gudinnan: