Dagens Nyheter – 15 juni 1870, sida 2

SV een Croix i Stockholm — hon såg förvånad på honom — utt han icke kände: någon af damerna, men utt det också kunde göra detsumma — hennes förvåning tilltog — att hans morbror var en lifvad gargon, och utt det var skadw att han Var gift! — nu måste hon skratta — och till sist försäkrade han sig vara pin kär i henne, och att han redan länge varit det — i tånkarne; tillade hun dock visligen. Sedan han hållit hela denna tirad, slutade han med utt uppbjuda henne till alla de följande danserna på en gång. — Ni är tokig, min kärg kusin! svarade hon skruättande. — Medgifves, men hvad gör det! Det är märkvärdigt, fortsatte han, att du — han begagnade sig helt ogeneradt af sit kusinliga rättighet — skall vara den Vackraste flickan på hela balen! Apropå, hvem är den der lilla täcka ungen, som svänger om med sin krushåriga Adonis derborta? — Jag skule vilja råda dig en sak; min herr kusin, yttrade Anna i stället för svar. — Hvad då? — Att icke tänka högt. — Tänka! Jag har i hela mitt: if uldrig tänkt! utbrast vår kandidat, men sjelf något häpen öfver denna bikt, fortsatte han: på nägon annan än dig, förstås. Anna var vacker; hon hade ett. rikt mörkt hår, blå ögon, en ypperlig växt samt den fördelen att ännu ickö ha fyllt sing. tjugt år.