oo MA — Det här blir mig en dyr afton, mumlade han, då han lemnade platsen. — Jo jo men, inföll Axel, men så behandlade du också instrumentet oriktigt. — — Min dam Var alltför tung, suckade Ström och såg högst melankolisk ut. — Här är förfärligt varmt! Har du lust att hemta litet frisk luft? — Nej, jag måste ha rätt på S. Axel lemnade salen och kom, Just söm han öppnade dörren till förstugan, rakt i armarne på Lina, den täcka uppasserskan. Tillfället var alltför frestande för att icke begagnas; också uttog han nu den kyss, som vid hans ankomst blifvit honom förnekad. I samma ögonblick ljöd en skallande skrattsalfya bakom honom ; han hade glömt att dörren stod öppen, så att minst ett dussin personer i salen varit åskådare af detta lilla intermezzo. : Lina torkade sig helt förlägen om munnen med förklädet, och Axel försvann in i spelrummen, der hans kära morbror gjorde allt sitt till för att göra sin kära systerson så litet förtjusande som möjligt. — Hör på, dansar inte morbror fransäs? frågade Axel under det de klingade. i — Vill du drifva med mig, . pojke? Jag dansa fransäs! — Hvarför inte? Det är en ypperlig motion, och jag har för tillfället ingen vis-å-vis, sedan min vän Ström slagit sig på musiken.