Dagens Nyheter – 7 juni 1870, sida 2

ma dag på förmiddagen intresset vara för fångars afstraffning, ty i tusental kunde de räknas, som då strömmade ut till stadens afstraffningsplats, hvarest den dagen förut gripne Österholm utstod sitt ådömda kroppsstraff: 40 par spö, tre slag af paret. Vederbörande myndigheter tycktes också hafva uppbjudit hela sin förmåga att göra detta folknöje så lockande som möjligt. Icke allenast att exekutionen skedde på en synnerligen lämplig tid på dygnet, kl. 11 f.m., utan äfven pröcessionen utmärkte sig för en synnerlig glans. Sex brandkonstaplar till häst med dragna sablar började t, ex. det ståtliga tåget. Vi förvåna oss endast öfver att vederbörande, som så väl uttänkt de effektfulla anordningarne, icke tänkt på att låta processionen föregås af en musikkår. Se, det skulle ha väckt ännu mera uppseende och lockat iänpu flera skådelystna ut till spöpålen! Ja, man kan skämta öfver denna sak, men då man gör det, så är det med grämelsen i hjertat. Vi veta dock knappast hvad som mera grämt oss — den råa nyfikenheten hos den uftströmmande pöbeln (sak samma om den var klädd itrasor ellor uti cylinderhatt och glacthandskar), som ville skåda huru en menniskokropp lagligen slites i stycken eller myndigheternas sätt att med prål och ståt lägga hyende under denna råhet. I vår tid, då det allmänna medvetandet hos de bildade redan längesedan utdömt de affliktiva straffen, så är det minst sagdt klandervärdt att söka göra dessa vämjeliga exekutioner till folknöjen.