— Säg mig nu, hvad. du bar fått veta, kära barn, — Ack, tyvärr ingenting positivt, ingenting, som kan vara er, till ledning. — Men jag tyckte att ni talåde.om någon tilldragelse af vigti — Ja, jag anar något, men hvad det är kan jag icke säga. Det förekommer mig som om olyckan hängde öfver huset och vi närmade oss en katastrof, Det är omöjligt att locka ur fru Fauvel någonting; hon är som en kropp utan själ. Jag tror till och med att hon misstror sin nigte och döljer något för henne. — Och. herr Fauyel? — Jag skulle just tala om honom. Jag vill sätta mitt hufyud i pant på, att det händt honom någon olycka. BSedan i. går är hh icke mer densamme. Han går och kommer och ser ut som. han vore tokig. Hans röst är så förändrad, ätt både fröken och herr Lucien ha lagt märke dertill. Hap, som har varit så god. och öfverseende, har blifvit bitter och retlig. . Han ser ut som en, den der här all möjlig möda för att beherrska sig. Hans ögon ha ett underligt uttryck, som blir förskräckligt då han ser på frun, Så. snart Kerr .de Clameran kom i går afton, gick han gin väg under föregifvando af någon vigtig uträttning,. Ett tritmferande utrop af herr Verdunt afbröt Nina... Han strålade af glädje öfver hela ansigtet, e a