Rad — Godt! Jag. skall ej. granska din räkning alltför noga . . . Ett ord ännu, Om skurken begifver. sig, till jernbanan, så underrätta mig med: ett par ord derom. Låter han deremot förfölja. sig. hela aftonen, så tag dig till vara på, mörka oeh ödsligare ställen — han är, i stånd till allt! . ve Får jag skjuta ned honom ?. — Stopp! Inga pojkstrek, men. om han ansätter dig så försvara dig! Lycka på resan, min vän! Sedan: Dubois-Fanferlot hade gått, intogo herr Verdunt och Prosper åter sin observationspost. i — Hvarför så många omsvep? mumlade kassören. Jag. hade icke, så många: bevis emot mig. sox:r Clameran. och man gjorde dock inga omständigheter med mig. — Men, svarade den tjocka mannen, har ni då icke. ännw insett, att jag vill skilja Raouls affär från markisens. . --.. stillat rede passa på . . Clameran hade lemnat, sin. post: och närmat sig brons balustradi det han såg sig om, liksom han fått syn på något ovanligt — Ahl. mumlade herr Verdunty han har upptäckt: vår man. Clamerans oro var verkligen påtaglig; han tog några steg liksom om han hade-welat. gå öfver bron, men betänkte. sig ett ögonblick, gjorde. derpå helt om: och. skyndade. framåt i riktning åt gatan Saint-Jacquos,