Dagens Nyheter – 4 juni 1870, sida 1

vår öfverenskommelse till efterrättelse. — Ja. — Mottager man markisen af Clameran? — Sedan giftermålet blef afgjordt kommer han hvarje qväll och fröken tager vänligt emot honom. Han ser mycket glad och belåten ut. Detta svar, som omstörtade alla Prospers idger, kommo honom att vredgas. Den stackars gossen, som icke alls begrep herr Verdunts klyftiga manövrer, såg sig på en gång bedragen och förrådd, — Hvad! utropade han, den eländige markisen af Clameran, denne infama tjuf, denne lönmördare, han har tillträde till herr Fåuvels familjekrets, han gör sin kur för Madeleine . . . Hur har ni haft hjerta att invagga mig i nya förhoppningar, då ni visste, att det förhåller sig på det sättet. Herr Verdunt afbröt honom med en rörelse med handen och svarade i barsk ton: — Låt det nu vara nog! Ni är en alltför... alltför ärlig karl för att förstå det, men då ni nu sjelf är oförmögen att göra något för er räddning, så låt åtminstone mig handla utan att hvarje ögonblick störas af er barnsliga misstänksamhet. Tycker ni inte att ni redan gjort nog för att hindra mig? Sedan Prosper hade fått denna lexa. vände herr Verdunt sig till Gipsy och sade med mild röst: