Dagens Nyheter – 28 maj 1870, sida 1

— 01 — Huru! munmlades hon, Prosper skulle bli sansedd som en tjuf-. . . Hon frågade sig sjelf om icke det hela vsr en: dröm;och om icke ett snart uppvaknande skulle befria -henne från dessa olidliga qval; hon var: emellertid -så-bedröfvad; att hon alldeles maskinmessigt lät Raoul föra: sig uppför trappan. — Det är bäst att lägga: nyckeln i chiffonieren, sade Raoul, då de åter: hade kommit in i sängkammaren. Men hon: hörde honom icke, och han måste sjelf lägga nyckeln i den låda, ur hvilken den var tagen. Han förde derpå, eller rättare bar fru Fauvel in i den lilla salongen, der: hon var, då han kom, och satte henne i-ex länstol. — BSansa dig nu, kära moder, sade han i det han sökte uppvärma hennes kalla händer. Du har räddat mitt lif och på samma gång bevisat Prosper en ofantligt stor tjenst. Oroa dig nu icke för mycket: Prosper. skall bli anklagad, kanske häktad, det väntar han, men han nekar till. allt, -och då mar icke kan bevisa hans brott, skall man lösgifva honom; Men han kunde ha sparat sina ord och sina lögner, ty fru Fauvel var ur stånd att förstå honom. — Raoul! mumlade hon, Raoul... du har dödat mig . Hennes röst var så mild och gaf ett sådant uttryck af hennes gränslösa förtviflan, HVEM VAR DEN SKYLDIGE? 61.