— 460 — der han lätt kunde komma att tala om Gaston, och ingen kunde veta, hvad följden deraf kunde bli. Han hade derför gifvis Manuel en rund summa och derpå låtit honom resa hem till Spanien, under han nu sjelf sökte en ay betjent. ig Efter att ha ätit frukost tillsammans, skildes de två kamraterna, Louis strålande af glädje och Raoul lugn och sansad. Den skändliga handling, han stod i begrepp. att utföra, skulle på en gång göra honom -rik och befria honom från ett förhatligt husbondevälde. Han tänkte blott på sin frihet, liksom Louis blott tänkte på Madeleine. — Alt gick för öfrigt efter önskan. Bankiren gjorde inga svårigheter vid att utbetala pengarna på uppgifven tid, och Prosper lofvade, att -de skulle ligga till reds på morgonen. Vissheten om seger var nära att göra Louis tokig. Han räknade hvarje timme, hvarje minut. — Om vi nu ha lyckan med oss, sade han till Raoul, skall jag bli den hyggligaste karl i verlden. Jag skall uppföra mig så, att ingen skall våga hysa några misstankar emot mig. I motsats till onkeln blef Raoul alltmer svårmodig. Det afskyvärda brott, han stod i begrepp att begå, framstod nu för honom i all sin vederstygglighet. EVEM VAR DEN SKYLRIGE? 59.