Dagens Nyheter – 23 maj 1870, sida 1

— 456 — Hon hade förutsett, hvad som hade händt; markisens vackra oegennytta stärkte hennes aning. Då Raoul på qvällen kom upp till sin onkel, fann han honom i ett briljant lynne: — Allt går efter önskan, sade Clameran till honom; du har gjort underverk. Du är i sanning en förträfflig medhjelpare, och jag är skyldig dig den varmaste tacksamhet. Fyratiotusen frank på fyra månader? — Ja, svarade Raoul likgiltigt, det är i det allra närmaste allt: hvad jag fått på assistansen. — För tusan! Du måste ha samlat dig en liten nätt sparpenning, ty jag antager, att den lilla aktrisen endast finnes till i din fantasi. — Ja, det är nu min sak, onkel; jag kan blott säga dig, att fru Fauvel och Madeltine ha vändt allt i pengar, och att jag är trött och utledsen vid min roll. — Din roll är också utspelt. Jag förbjuder dig att för framtiden begära en enda sou. — Hvad står då på? — Minan är nu tillräckligt starkt laddad, och jag afvaktar bara ett gynsamt tillfälle för att låta den springa. Detta tillfälle hoppades Louis de Clameran att hans rival Prosper Bertomy skulle framkalla. Han älskade Madeleine alltför högt, för att icke vara i högsta grad svartsjuk på den man, som hon frivilligt hade valt. Det stod i hans makt att gifta sig med Madeleine