Dagens Nyheter – 17 maj 1870, sida 2

Ändtligen kom -qvällen, och Louis kunde uppsöka Raoul, som låg i gräset och rökte en -cigarr. — Nå, utropade Raoul, då han såg Clameran komma, har du fattat ditt beslut? — Ja, jag har två planer och den ena af dem måste ovilkorligen lyckas. — Tåt mig höra. Louis betänkte sig något, liksom en man, den der bemödar sig om att uttrycka -gina Tankar på kortaste och tydligaste sätt. — Min första plan beror af ditt samtycke. Hvad skulle du säga, om jag föreslogo dig att uppgifva affären ? Skulle du samtycka till att försvinna, till att lemna Frankrike och återvända till London, om jag. -gåtve dig en tillräcklig. summa penningar ? en aöllrsddigt stör summa penningar? — Jag kan gifva dig hundrafomtio tusen frank, Raoul ryckte på axlarna och sade: — Älskvärde Onkel, jag ser med smärta, att du ålldeles icke känner mig. Du spelur Åckeärligt spel. Du Törställer dig, och det är hyarken hoönnett eller klokt. Det är icke Ronnett, ty det strider mot vårt kontrakt, och det är icke klökt, derför aft jag — lägg, en gång för alla detta på sinnet — är lika klok och stark som du.