Dagens Nyheter – 11 maj 1870, sida 1

Kejsar Napoleon yttrade för någon tid sedan: min son är för idealistisk och . veksinnad. till. att föra styrelsen på mitt sätt. Detta är klaven till Napoleons sednaste närmande åt det konstitutionela syster met. i Men allmänna rösten drifver honom att fortare öch kanhända längre än han önskar framgå på den nya banan. Han har tre gånger rådfrågat franska folket; Första gången 1852, då han frågade om. det godkände den af honom utfärdade -konstitutionen, hvari han gjorde sig till allenastyrande. Folket svarade med 7,473,431 ja. Nejen voro 641,351. Andra gången frågade han folket om det ville hafva honom till kejsare. Folket. svarade med 7,828,189 ja mot endast .203,145; nej. Nu, då han frågat om det gillade den förändrade konstitutionen, har majoriteten sjunkit. till 7,410,000 och minoriteten stigit till 1,569,000. Antalet röstande har varit 8653,000 högre än vid något föregående plebiscit. Minoriteten — det vill säga motståndet mot den. personela styrelsen — har vuxit med nära. ett hundra femtio. procent sedan första plebiscitet 1852. Det är sexdubbladt sedan andra plebiscitet samma år. En sådan förändring i opinionen kan icke undgå att medföra den påföljden, att oppositionen inom den lagstiftande församlingen blir så stark, att den tvingar hans kejserliga majestät att åt dennu kammare afstå vida mer än hittills af sin makt, helst som det visat sig vara sannt, hvad.de liberala tidningarne länge sagt, att inom armån råder långt mera frisinnade tänkesätt, än den kejserliga regeringen tycker om. Antingen måste Napoleon finna sig deri att ban, eller åtminstone hans son, blir en namnstämpel med. godt apanage, så länge detta räcker, eller ock gifva nationen något annat än inrikes-politik att tänka, på... Från 1863 till 1869 ha vi hvart år hört dåliga profeter kraxa: krig mellan: Frankrike. och-Preussen. Vi ha städse bestridt denna profetia. Nu deremot skulle vi ej våga säga nej, om någon förespådde ett sådant krig inom, ett eller par år. TERO ASEAS PAS TY AE TA PO ROTOR