Dagens Nyheter – 10 maj 1870, sida 2

— 362 — : — Men jag tillåter icke, att ni störtar 083 alla i olycka. Glöm icke, min fru, att vi gemensamt arbeta för samma mål: Raouls framtid. Vid desså ord gaf hon honom en så genomträngande blick, att hans fräckhet höll på att röja sig. — Försök icke att imponera på mig, sade hon, mitt beslut är fattadt. — Ert beslut? — Ja, jag är beredd på allt, blott för att komma ifrån er skändliga påflugenhet. Lägg bort denna ironiska min. Om ni tvingar mig dertill, så kastar jag mig för herr Fauvöls fötter och bekänner allt. Han älskar mig, han skall fatta hvad jag lidit, och han skall förlåta mig. — Tror ni? frågade markisen med hånfull min. — Ja; men äfven om han skulle våra oförsonlig, äfven om han skulle jaga bort mig, som en fallen; qvinna, så vederfares mig blott hvad jag förtjent, och efter er behandling kan ingenting afskräcka mig. Detta oväntade motstånd gjorde ett så stort streck i markisens planer, att han kästade af masken och visade sitt verkliga jag. Häns ansigte antog ett hotande uttryck och hans röst blef skrällande då han yttrade: — Ni har då fullt och fast beslutat att bikta för herr Fauvel? Det är en makalös idd, men det är skada, att den kommit.:så