Dagens Nyheter – 10 maj 1870, sida 1

han, eller har hän iök verkligen för afsigt att -hjelpa, honom, Seden hancblifvit egare,af min hemgift, skall han då .iekerrlemna både -dig och Raoul åt er: sjelfya?. Dessutom hyser jag ännu. ett-förfärligt tvifvel. — Ett tvifvelt: —rida, soch jag, skulle FS. dig. det, om jag vågade: .-. om jag-imte fruktade. . rt .— -Tala, sade fru Fauvel,tala fritt ur. ditt hjerta. Ack,-olyckan.har gifvit mig styrka. Hvad. har jag. att frukta? Jag kan tåla att höra. allt is: Madeleine dröjde, vacklande; mellan fruktan att såra-deny: som: hon. så. högt älskade, och sin önskan att få saken upplyst. tu Jag. skulle: gerna, sade hon,-vilja: vara säker påsatt -herr:. Clameran.. och, Raoul icke äro i hemligt; förstånd med hvarandra, att de icke spela hvar sin roll; som de för sig uppgjort. Passionen gör: dök, och. blind... Eru.Fauvel kom ioke. ihåg. det småleende, som; dessa båda män utvexlat den dag, då de. låtsat. gräla med hvarandra... Hen kunde, hon ville icke tro: på-en så nedrig komedi, ij —— Det-är omöjligt, sade; hon; markisen. är mycket. förtretad öfver sin -brorsons uppförande, och det kunde. aldrig falla. honom in att: gifva brorsonen ett dåligt råd; och hvad Raoul angår, så är han, framfus, -lättsinnig, fåfäng och,slösander men han. har. ett. godt hjerta. Lyckan har berusat honom, men han