Dagens Nyheter – 9 maj 1870, sida 1

hans afsigter, — men han skulle sjelf snart upplysa henne derom. Sedan han ännu bittrare än vanligt anklagat Raoul och visat fru Fauvel den afgrund, som öppnade sig under hennes fötter, förklarade han, att det enda medel till räddning som fanns, var att han, markisen af Clameran, gifte sig med Madeleine. Fru Fauvel hade trott, att hon genom sina eftergifter skulle uppoffra sig ensam och skydda sin familj från att blifva komprometterad genom hennes felsteg. — Hur har ni, herr markis, någonsin kunnat tro, utbrast hon nu harmsen, att jag skulle gå in på en dylik plan? Markisen blott smålog. — Till hvem tror pi, att ni talar? Jag har visserligen förut syndat, men jag har också försonat mitt brott. Tillhör det er, att straffa mig för min oerfarenhet? Så länge det endast varit fråga om mig, har ni funnit mig svag, rädd och feg; men nu, då ni angriper min familj, sätter jag mig till motvärn. — Vore det då en så stor olycka för fröken Madeleine att bli markisinna af Clameran? — Min nigce har valt efter sitt hjerta. Hon älskar herr Prosper Bertomy. Markisen gjorde en försmädlig axelryckning. — En barnkammarkärlek, sade han; hon glömmer den så snart ni önskar det. — — Men jag önskar det icke,