15 öre för flaska, en åtgärd, hvilken vidtagits jemväl af källarmästaren C. A. Sivert, som innehar källaren Kastenhoff vid Arsenalsgatan midtemot operahuset. En korrespondent från Stockholm till Helsingborgs-Posten berättar i det i går afton hitkomna numret deraf följande historia om statsrådet af Ugglas afsked. Den är så apokryfisk som om den vore skrifven af Göteborgs-Postens kaleidoskopist — erinrar äfven om hans stil — och meddelas endast för att framkalla en sannfärdig version: Konungen, som skulle afresa Annandag påsk, hade hållit konselj och vid densammas slut tagit ett hjertligt afsked af sina kära rådgifvare, Derefter bad han att särskildt få tala vid en af dem, friherre af Ugglas, ehefen för finansdepartementet som ögonblickligen följde kouungen in i ett angränsande rum. : Samtalet var kort cch hvad som passerade emellan: fyra ögon kan ingen med visshet hafva sig bekant; men hvad man deremot med full säkerhet vet, är att friherre af Ugglas, då han återkom till rådsalen, med djup rörelse yttrade till sina kamrater: Jag kommer att enligt Hans Majestäts önskan, lemna min plats i konseljen. Stor uppståndelse! Man vexlade frågande blickar, dörrarne tillslötos ooh man öfverlade, huruvida ej premierministern borde begära upplysningar eller huruvida mån icke mangrannt borde lemna konseljen. Statsrådet Carlson tyckte emellertid, att då han icke drabbats af något föreläggande att skrifva sin afskedsansökan, så borde man icke taga anstöt af hvad som händt. Baron af Ugglas, som i alla fall kunde få en beqväm plats i statskontoret, var således icke att beklaga, man borde dessutom icke oroa könungen med bekymret att skaffa sju platser till åt lika många afgående statsråder. Det var af hängifvenhet för konungen: och pligtkänsla mot fäderneslandet, som herr Carlsson uppmanade sina kamrater att förhålla sig stilla och se tiden an. Det gjorde man ju alla dagar i regeringsärendens behandling och hvarför skulle man icke göra sammalodes i en så: vigtig fråga, som att vara eller icke vara statsråd. Hr Carlsons upplysande föredrag afhördes med mycken uppmärksamhet och man beslöt derefter att utan allt pronunciamento lemna rådssalen. för att hvar och en hemma hos sig intaga middag. Det förljudes att högstdensamme på ett mycket knapphändigt sätt förklarat sig icke vidare vilja taga friherre af Ugglas sjelfuppoffring i anspråk. Såsom bekräftelse till hr af Ugglas afgång må anföras, att vid en lysande middag, som för en vecka sedan gafs af herr finansministern och der allting utom sparsamhöten fanns på dagordningen, inträffade det ovanliga att vid måltidens slut ett tal hölls till värdens ära; (annars plägar man här i Stockholm bara äta och dricka och till slut nickar man åt värd och värdinna och tömmer sitt glas), Nu togexcellensen Manderström till ordet, tolkade friherrens förtjenster och försäkrade honom på förhand om den saknad som skulle följa honom efter. r— Ännu en rymmare! Hemmansegaren J. Ingemarsson från Osmo i Wieslanda sockon i Småland har sistlidne tisdag försvunnit från sitt hem och antages ha begifvit sig till Amerika. : Den afvikue ha: under