Dagens Nyheter – 6 maj 1870, sida 2

brå sig? Hur ångrade, hon icke, att hon icke stråxt skyndade in as möte, . Hon började nu fråga Raoul, bon ville Ka reda på hans lif; veta hur han tillbragt det och hyad han tagit sig fill. a Han hade intet ätt dölja. för henne, sade han, hans Hf hade hittills varit som hvarje annat fattigt barns. Se . Atrendatorskan, Hos hvilken han blifvit inäckörderad, hade alltid visat könom en viss förkärlek och hade till och med sörjt för, att än fått en uppfostran, som var utöfver hans ställning och hans framtida utsigter. is På sitt sextonde år hade hän fått döställning Hos en bankir, och der Rade Han, stanHat qrar tilldess en dag en person kom och rr fög Honom med sig, sägande: tJag är din fart... Från denna, dig hade ingenting, saknats i hans lycka, om icke en moders ömhet då Vår rit honom främmande. Den enda ROrE, far sedan haft, var smärtan öfver sin faders Gå ston de Clameran död. i . He Men Ru, tilläde han, en är allt gfömdt. ar jag npågonsin varit olycklig, så minns äg dot icho Tigrö scdat fa TE kil Så sedan Jag älskar dig. äte Rn Tiden, gick, utan att frå Fauvel märkte det, mön Raoul vakade lyckligtvis öfver henne och utbrast plötsligt: . i — Klockan Har slagit sjut mr etta afbroft väckto fru Fauvel ur hennes e drömmar och återförde henno till verkligheten.