Dagens Nyheter – 5 maj 1870, sida 2

lagerna, mot åsättande af den ränta och roterifig, hvärifrån de nu äro befriade, blefji lik: het med hvad i andra kammaren redan skett, förkåstadt; För det beslut, hvari kammaren stannade, anfördes tnder debatten ungefär samma skäl, som framställdes under öfverIegningen några dagar förut i andra kammafen, och hufvudsakligen det, att bergslagen genom förslagets antagande skulle blifva vida högre beskattad än den nu är. På denna grund .yrkade hr. Heijkensköld, att bergslagen skulle åsättas ordinarie rotering till det rotetal, hvartill den blifvit extra roterad, samt befrias från skyldighet -att-erlägga tackjernss tionde. Hr de Laval. yrkade . bifall till:den af honomväckta. motionen; af innehåll att bergslagenskulle .helt .simpelt -befrias-från skyldigheten att erlägga nämnde afgift, eller, om--dettaej--läte-sig göra, att tiondeafgiften skulle inskränkas. så, att densamma icke i nå! sot fall öfverstege. det understöd af staten, hvilket näringens idkare i oafhända förmå: Her ännu i verkligheten innehafva. Hr Håmmärlelm föreslog att kammaren skulle Pi falla det första af de utaf der föregående tal: framställda ålternåtiver. För bifall tillit: sköttets förslag yttrade sig hv MontgomeryCederhjelm.;. som med. anledning af de föregående talarnes. yrkande. erinrade att olikheten mellan dessa just visade att den punkt, nemligen den subjektiva öfvertygelsen, från hvilken de utgått, vore oriktig och att man i så fall aldfig kunde komma till klar insigt om hvad rättvisän i detta fall kräfde. Hr Posse var af samma åsigt som dem föregående talaren; att. . den: stränga srätten fordradesatt staten ej. utan ersättning efterskänkte en skatt som på laglig väg tillkommit, men kom dock till det resultat att det nu yar fråga om ett undantagsförhållande, om en Häring som arBetåde under svårt betryck,. och ätt man här börde låta den stränga rätten ge vika och låta billighetef tala Cock Frkade på detta skäl bifall till hr Hammarhjelms förslag. Hr.LTersmeden framställde det yrkande, att bergslagernar skulle. befrias från skyldigheten att betala tackjernstionde, och deremot de förmåner bergslagen såsom sådan hittills åtnjutit, beräknade efter lindrigare grunder än de af kamMWaroch komimersköllegierna äntagna, indragås ; bamt att riksdagen skulle hos k. fit anhållarom proposition i sådan syftning tillnästkommande riksdag: : Statsrådet af Ugglas. erinrade att genom --1846 och 1859 års författningar bergslagsjorden blifvit befriad från de särskilda skyldigheter som den ålegat såsom bergslag, och den föreslagna åtgärden vore derför ehdast en enkel gärd af rättvisan. Motståndet Mot densatta kömne sig nienade tal endast -deraf,-att min icke, då dessa lindrivgar skedde, tog -steget fullt-ut öeh äfven pålade motsvarande skyldigheter, .Genom ett annat sätt att går tillvägarän.det utskottet;föreslagit skulle ocksä en stor ojemnhet i beskattning mellan hemmanen i bergslagen uppstå. Regeringen skulle för öfrigt, tal. vore derom öfvertygad, vid tillämpningen ät 8 7 förslaget Uttalade griodsätser 2å tillväga med alltefseende på billigheten och försigtigheten: Hr Wern erinrade OD det orättvisa Uti att vilkoren för en och samma industrigren, såsom ifråga om tackjernstillverkningen,. vore olika inom olika delar af landet, .. Produktionsskatten å denna tillverkning borde derför så väl som andra produktionsskatter afskaffas, men för att rättvisans fördritgar skulle uppfyllas äfven i detta afsöende, måste de bergslager som fimge Pe; frielsetrån denna skatt äften ålkiggas utgörande d5 de skyldigheter, hvilka de nuiäro befriade från. I anledning af det; kompakta motstånd, utskottets förslag emellertid rönt i andra kammaren, ville. tal. ej nu yrka bifall till detsamma, utan instämde i det af hr Tersmeden framställda. Hr rön Koch kunde ej I finna frågan så enkel som statsrådet af Ugglas förklarat den vara samt kunde för sin del, på grumd af de upplysningar somi andiåkam; maren -sistlidne riksdag i frågan afgåfvosj ej finna att kommersoch kammarkollegiernas utlåtande förtjenadeden wtillit som--många satte till det. . Tal medgaf att tackjernstionden vore. en så antediluyiansk skatt, att den ej kunde länge, fortfara och verkade högst menligt på produktionen, men kunde för sin del ej gå in på det nivelleringssystem, statsutskötTet häf föreslägit meb bergslagernas ahedgifvande. Pal: kunde dock ej hellör, gå in på någöt af-de förslåg, som mtaf-ensföregående tal. från -Westerbergslagen:. blifvit framstäldt att tiondeatgiften skulle efterskänkas motåtagande af. rotering, ty hvad anginge Westerbergslagen .så funnes der redan roötering, men detta vore icke fallet med den öfriga bergslagen. Efter ett tal, som räckte nära en timma, LA sd