Dagens Nyheter – 3 maj 1870, sida 1

— öl — med fröken Valentine, ett stackars oskyldigt väsenj som jag mottog i mina armar utoms lands, och som jag lämnade: till den qvinna, som mottog det i sin vård mot betalning. Milhonne berättade nu allt, grefvinnans raseri, resa till London och den lille Raouls utlemnande till främmande. Med det säkra minne, som är egendomligt hos personer, som hvarken kunna: läsa eller skrifva och derför icke kunna: anförtro sig åt papperet, berättade hon nu allt: med. största noggrannhet, namnet på byn och arrendatorskan, tiden, då allt hade passerat samt barnets föroch tillnamn. Derefter skildrade hon Valentines förtviflan öfver sitt felsteg, grefvinnans fullständiga ruin och slutligen den: fattiga frökens giftermål med en ung parisare, som var så rik; att han knappt visste huru mycket ham egde, en bankir vid. namn Fauvel . 3 Ett bögt rop afbröt henne. — Gud! det är. min man, som ropar på mig, utbrast hon förfärad och skyndade af alla: krafter hem. Louis stod orörlig sedan hon aflägsnat sig. Milhonnes berättelse hade ingifvit. honom en id, så usel och äfskyvärd, att. den nästan skrämde: honom sjelf i första ögonblicket, Han. hade hört omtalas den rike bankiren; och han tänkte-på den fördel; som han kunde dråga af qvinnans berättelse. Det finnes