Dagens Nyheter – 30 april 1870, sida 2

lät sälja allt, som kunde säljas på slottet. Nästa dag afskedade han alla tjenarne, och då notarien infann sig hos honom, gaf han honom fullmakt att sälja slottets egor och mottog tjugo tusen frank i förskott. Derefter lemnade han slottet och reste till Paris. Namnet Clameran skaffade honom tillträde till faubourg Saint Germain, der han gjorde bekantskap med en del unga män, Hyilka voro lika så förnäma som han, men hvilkas årliga inkomster voro lika stora som hela hans kapital. Nästan alla tillstodo, att de endast genom den största sparsamhet kunde förtfara att föra det lif, som de ansågo tillhöra deras stånd, men det oaktadt ville Louis de Clåmeran härma dem, utan att tänka på, det Kan framför allt behöfde härma dem i hushållning. Han lärde sig att gifva ut penningar, men icke att beräkna. Han hette markis de Clameran och talade om sin stora förmögenhet. Han var gerna sedd öfverallt, infördes i de stora klubbarne, der han sammanträffade med en mängd unga män, hvilka gjorde Big ett nöje af att införa honom i det eleganta lifyet och bortnöta den smula landtlighet, ,som ännu vidlådde honom. Och han var en, läraktig elev. Inom tre månader var hans rykte som ljert spelare stadgat, under det att hans namn sämfidigt hade kommit i hvar Mans mun i följd af hans förbindelse med en courtisan.