Dagens Nyheter – 28 april 1870, sida 2

till folket kunde ombildas. Det blir derför af nöden att: den nya kKonstitutionela: öf: I verenskommelsgen: godkännes af: nationen; : likasom: fördom republikens-och kejsardömets : konstitutioner. Vid: båda. dessa tider ansåg man; såsom jag ännu i dag: anser, att allt.). hvad: som: utföres, eder oåtsporda, ärolag--)! ligt. När det kejserliga och demokratiska Frankrikes författning inskränkes till ett ringa antal grundbestämmelser, som icke utan edert medgifvande kunna ändras, vinI nes: den: fördelen, att de gjorda framstegen icke kunna återtagas och att regeringens grundsatser blifva skyddade mot politiska I skakningar. Tiden, som blott alltför ofta bortslösats under onyttiga och lidelsefulla stridigheter, skall då kunna bättre. användas till. utfinnandet af medel, ge nom. hvilka, den stora. mängdens moraliska och. materiela välmåga. blifver höjd. Jag vänder mig: till eder alla, somsedan den 10 december 1848 hafven öfvervunnit.alla hinder, för att. ställa mig i spetsen för eder, till eder, som i 22 år . oupphörligen hafven upphöjt mig genom edra röster, understedt mig genom eder medverkan och belönat mig genom eder Kärlek. Gifven mig nu ett nytt Bevis på edert förtroende! Genom att nedlägga en ja-sedel i. urnan, skolen I besvärja revolutionens hot, ställa ordningen och. friheten på en fast grund. och för framtiden underlätta kronans öfvergång till min. son. Nästan enhälligt hafven I för aderton år sedan åt mig lemnat den mest oinskränkta myndighet. Biträden mig nu lika talrikt, när det gäller den Kejserliga regeringens ombildhing. Em stor nation Kan icke nå sin fulla utveckling, utan att stödja sig på institutioner, hvilka utgöra en borgen för varaktighet såväl som för framåtskridande. Svarer ja på den begäran jag till eder framställer, att godkänna: dö undör sedtaste tio år vidtagna liberala reformer: Hvad mig sjelf beträffar, skall jag, trogen mitt ursprung; låta eder tanke genomtränga mig och eder vilja stärka mig; och jag skall; i fast tillit till försynen, utan afbrott fortfara att arbeta för Frankrikes välgång och storhet: Gifvet där: 23 april! 1870: Napolton: Folkomröstningen i Frank: rike. Se När några betecknande detaljer rörande denna NHumbugartade tillställning: Rösträkningen. i kommunerna eger rum. genast. efter omröstningens afslutande. Härens. och flottans manskap rösta äfven under presidium af den i rang högst stående officern. Rösternas hopsummering i hvarje departement besörjes af en af tre generalråd bestående Komit6, som. utnämnes af prefekten. Den slutliga summeringen sker i lagstiftande församlingen. Den stora centralkomitÅn med hertigen af Albufera i spetsen utvecklar. en. kolossal verksamhet: Utom: de cirkulär, som hon dagligen och stundligen aflåter till landsorten och. deri hon. vänder sig direkte till alla, myndigheter såväl som enskilda, tänker hon äfven under titeln Le Plebiscu utge en särskild tidning, som. under omröstfingsperioden skall dagligen i 1,500,000-exemplar spridas öfver hela Frankrike. Komiten. Har dessutom hittat på en valmanöver af så sinnrik art, att sjelfva Rouher, som eljest visat sig ega Ssavoir faire! i denna genre, måste afundas henne uppfinnareäran. Hon har nemligen beslutit låta prägla en medalj, ett slags ny S:t Helenamedalj,. hvilken alla, som. änmmna rösta ja, skola. vid tillfället bära i knapphålet. MeI daljen skall på ena sidan bära kejsarens och den. kejserliga prinsens bilder och på den andra orden Plebiscit af den 8 maj 18704. Med denna lilla dekoration är omröstningen. ej längre sluten, utan öppen, och en mängd rädda. själar, som gerna. skulle lagt sitt nej i urnan,. skola ej våga visa.sig odekorerade inför lir. mären och lir gensdarmen; Konserten. till förmån. tör skandinaviska. föreningen t Paris, hvilken, enligt. hvad vi förut beAAN