Dagens Nyheter – 27 april 1870, sida 1

du och din älskare ha lett åt mitt blinda förtroende. Jag litade lika mycket på dig, som på mig sjelf och ansåg dig ren och kysk, som då jag vakade vid din vagga. Jag trodde... ooh under tiden ha druckna personer nämnt ditt namn med spott och hån på krogar och kaf6er, och sedan har det varit slagsmål och mord för din skull. Jag har lagt vår familjs heder i din hand, hur har du bevarat den? Du har öfverlemnat dig åt den förste, bäste. Det var för mycket. Dessa ord: den förste, bäste, uppväckte Valentines stolthet. Hon förtjente icke, hon kunde icke förtjena en sådan behandling och försökte derför försvara sig. — Du har rätt, svarade grefvinnan, jag misstog mig. Din älskare var icke den förste, bäste. Du har just valt Gaston de Clameran, sonen af det hus, som i århundraden lefvat i fiendskap med oss! Du har just valt en usling, som offentligen berömt sig af att ha åtnjutit din gunst; en usling, som, för att hämnas de nederlag hans familj lidit, bragt vanära öfver dig och mig, öfver en ensam qvinna och ett barn. — Nej, moder, det är icke sannt, han älskade mig, och om han kunnat hoppas på ditt samtycke . .. — Skulle han ha äktat dig? Aldrig. Hellre ville jag se dig sjunka så djupt en qvinna kan sjunka, än att jag skulle gifta dig med -Aenme män; -Och--dessutom har din -älskare