Dagens Nyheter – 26 april 1870, sida 2

sällskapets inom Halland sekreterare T. Gyllensköld, direktören för afkeologiska museet i Stockholm Hildebrand, dr Hildebrand, f. d. charge Vaffaires Hylten-Cavallius, bibliotekarien Klemming, dr Leidesdorff i Göteborg, ryttmästaren P. von Möller på Skottarp, hr Montelius i Stockholm, pröf. Sven Nilsson i Lund, ledamoten af vetenskapsakademien H. von Post, rektor Rabe, prof. Säve i Upsala, dr Säve i Wisby, hofjägmästaren Sjökrona på Wegeholm, professorerna Otto Torell och C. J. Tornberg samt rektorerna Wetter i Wexiö och Wiberg i Gefle., Den olyckliga Krakau-nunnan, Barbara Ubryk, sades för någon tid. sedan vara död. Detta rykte saknar grund. Hon tlefver fortfarande, och berättas följande om -hehne i wienertidningen Fremmdenblätt: Barbara Ubryk är dyster, drömmande och tystlåten. Hennes galenskap synes obotlig. Hon har emellertid vid nägra tillfällen visat hastigt öfvergående tecker till förstånd, Under vänliga förhållanden tror -Hon sig spela rollen af en meisklighetens -befrierska, eller också, säger hon, håller hon på att förtära allt och att sjelf blifva förtärd. Besynherligt nog, är det endast under inflytelsen af starka -sinnesrörelser hennes förstånd för ett ögonblick klärnar. Men hon Har endast två gånger erfarit sådana djupare rörelser: först den 21 juli 1868, då hennes cell eller, rättäre, underjordiska håla uppläts och den verldsliga rättvisans män der gjorde -sitt inträde, -ahdra gången var det då ;Hennes -båda systrar könimotill henne på ,besök .i det dårhus, der hon för närvarande vistas. Vid det första tillfället svarade hon genast och mycket redigt på tillfrågan hyad hon hette: Mitt amn är Barbara Ubryk4. Men nägot sednare kunde hon icke alls erinra sig sitt namn. Likväl kände hon alltid igen ränsakningsdomaren;, hvilken Var den som förde Henne ur det ohyggliga fängelse, der hon i tjäga är försmäktat, För närvarande har hon helt och hållet förlorat minnet af sina utståndna olyckor. Hennes förnuft har försvunnit; hon är numera endast en :själlös kropp, en maskin i menniskoskepnad. Det fysiska lifvet varar ännu; det intellektuela och moraliska Kar sloökhat. Pumpar af fyjutet jern som orsak till förlust af Tåärtyg. Från Baltimore skrifves den 28 mars: Då det torde vara af intresse för rederier och skeppsbyggare att blifva underrättade om en ny och: ganska väsentlig orsak till skeppsförluster, göra vi dem Uppmärksamma på följande meddelande: Engelska barkskeppet Surah King, på resa från Sagua fill Filadelfia, mäste fyligen, till följe af uppstånden läcka, i sjön öfvergiffas af besättningen, som blef upptagen. ombord på svenska briggen Armitv, kapten Lindström, och .här -landsatt. Befälhafvaren på engelska skeppet förklärar nu att:han helt och hållet skrifver orsäken till sitt fårtygs förlust på de ombord Yarande gjutjernspumparne. Sköppet hade nemligen erhållit en mindre läcka, hvarigenom pumparne mäste gå omkring .300 slag i timmen, och man kunde till och med lätt hälla fartyget läns med en pump; men genom fartygets stumpning i sjön bräcktes plötsligen pumpärne, och fartyget förfylldes så småningom sumt blef prisgifvet åt djupet. Han är follt ofvertygad att, hade pumparne varit af koppar, smidt jern eller af trä, eller hade blott en reservpump af trä funnits ombord, så hade fartyg och last blifvit räddade. — Detta är det andra fartyg, som gått förloradt genom samma orsaker, säger den som publicerat detta. (ÅA. .-B). SFAAKOE Fn VR