Dagens Nyheter – 25 april 1870, sida 2

Biksdags-Nyheter. I lördags tillkännagafs af talmännen, att enligt i talmanskonferensen träffad öfverenskommelse val af elektorer för utseende af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret samt vid lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby, kommer att i kamrarne anställas i sammanträdet nästkommande onsdag. Härefter töredrogs lagutskottets, i anledning af derom väckta motioner, afgifna förslag till författning angående häradsfullmäktige. Diskussionen rörande -detta förslag, som i båda kamrårne: fördes med stor liflighet,-öppnades i första kammaren af hr v. sGegerfelt, som. i utskottet reserverat. sig möt detsamma. Tal. utvecklade i ett längre anförande döskäl han i nämnde reservation anfört. De frågor, som af den nya häradsrepresentationen skulle komma att handläggas, voro, dels ;sådana, som afsågo företag, visserligen ga nande för Lära det, men ieke i lag föreskri na, dels vården om häradets gemensamma tillhörigheter och bestämmande af sättet för utgörande af samfälda onera. I förra afseendet skulle denna representation väsentligen sammanfalla möd landstingens verksamhet och -derigenom :f lama denna. De af landstingen. bes utade företag hade hittills endast undaptagsvis kommit hela landstingsområdett tillgodo, såsomt, ex. sjukvårdsanstalter, vägförbätringar m. m.; men fördelarne af landstingens verksamhet lade i allmänhet dock någorlunda jemnt blifvit fördelade på de särskilda delarne af ländstingsområdena. Dylika företag lämpåde sig också otvifvelaktigt bättre att utföras af dån större kommunen,; lar dstingsområdet, än af den mindre, häradet, och härtill. kommer att den , heskattningsrätt, som måste egas af den Nya inslitutionen, säkerhgen ej skulle mottagas med förtroende af ide skattdragande: Hyakbetrgt fade vården af häradets gemensamma angeliägenheter, bestred tal. för sin del att. bland de ärenden de nya fullmäktige skulle behandla funnes några som ,kunde anses . gemensamma för samma områden eller ens för samma derinom boende personer. ,Väghållningsoch brefbäringsskyldigheteina t. ex. utgjordes nu Vissetligen häradsvis, men ehdast af särskilda hemmans -öeh lägenheters innehafvare, hvarför det ingalunda. kunde anses: rättvist att äfven -häradets öfriga invånare skulle oga beslutande rätt. i. dessa frågor. Samma förhållande egde äfven, rum i afseende på skyldigheten att bygga tingshus och skjutsa. Föreskrifterna om dessa ärendens behandling borde derför hädanefter som hittills-hafva sin plats i de särskilda, för hvarje ärende gällande författningar. Tal; yrkade af dessa skäl afslag 8 förslaget. Till samma resultat kom äfven hr Nördström, som ansåg förslaget för sent väckt och stridande möt. gällande-lag. I äldre, tider var häradet en politisk kommun, men denna egenskap, hade det saknat ända se an 1442 års landslag infördes. Den kyrkliga kommunen, socknen, hade allt mer och mer trädt i dess ställe, i verldsliga ting tagit lofven af detsanima. Öfver sockenkomiunen hade i sednästö tider tillkommit länet såsom detnärmast högre samhället, och det vore omöjligt att utan att totålt omarbeta kohimunalförfattningarhe tillerkinna häradet hågon änhban rätt 1 de ahgelägenheter, hvarom här är fiåga, än den det nå egde, att nemligen yttra sig Enligt lag i de frågor, öfver hvilka det skall Höras. Om häradet nu vägrar Utgifter, hvilka det enligt lag skall bestrida, 8å kan könungens Bbefallbingskafvande ålägga Häradet ätt utgöra dem, men något sådant kan denna myn dighet icke göra i afseende på de egentliga kommunalfrägorna, utan endäst säga: det öNer det få ni icke göra, emedan det stiider Hot lagen. Gihge man till förslagets detiljer, så funnes det åtskilliga bland dem söm stöde i rak strid mot lagen. Såt. ex: talades detom, att häradskömmtnen skulle få uttaxerå afgifter, men detta stadgande stode i rak strid fiot gällande lag, som föröskrifvet att vissa hHäradets skyldigheter skulle utgöras tidast af i mantal satt jord, äfvensom mot stidgandet i samma 2 af lägförslaget, att om i fe eller författhivg särskild grund funhes städgad för delt: agätde i utskylder eller besvär, derom skall gälla hvad särskildt -föroranadt är. Pa