— Jag skall nog få dem att springa, sade la Verdure. Emellertid måste Gaston med tillhjelp a Saint-Jean klättra öfver trädgårdsmuren och gå ner till fiskaren Pilorets koja. Det är er gammal matros från republikens tid, som skall göra sitt bästa att rädda Gaston, och äro de blott ute på Rhöne-floden, kunna de skratt: åt gensdarmerna. Nu har ni väl förstått mig gå nu. Sedan den gamle markisen blef ensam med sin son, stoppade han juvelerna i en silkespung och i det han öppnade armarne, sade han: — Kom, min son, och låt mig välsigna dig Gaston dröjde. — Kom, sade markisen, och låt mig omfamna dig. Ridda dig, och du skall få erfara att jag älskar dig. Fader och son höllo hvarandra omslåtns öfver en minut, men bullret utanför gallerporten blef nu alltför starkt, och herr de Clameran tog slutligen fram ett par pistoler och lemnade dem till sonen, sägande: — De böra icke få dig lefvande, Gaston Olyckligtvis flydde icke Gaston straxt se. dan han lemnat sin far. Han ville framförallt återse Valentine och hoppades, att Piloret kunde lägga till med sin båt utanför slottet la Verberies murar. Han uppsköt dorför sin flykt och sprang i stället upp på sitt rum och tände ett ljus, som gaf Valentine