Dagens Nyheter – 23 april 1870, sida 1

— 200 — — Må då din vilja ske, fader, utbrast han; jag blir här och låter arrestera och döma mig. Jag frågar icke efter ett Kf utan hopp och ära. Tag dessa juveler tillbaka; de äro icke längre till hågon nytta för mig: :Det skulle utan tvifvel ha kommit till en förfärlig scen mellan far och son, om icke dörren plötsligt blifvit öppnäd, och hela slottets tjenstepersonal rusat in, Topande med full hals: — Gensdarmernha, gensdarmerna! Vid detta rop blef den gamle :markisen så uppskakad, att han rusade upp fråh sin stol och ropade: — Gensdarimer hös mig, på slottet Clätmeran! De skola få plikta för sin djerfhet. Vill ni hjelpa mig, godt folk? — Ja, ja, svarade de alla, ned med gensdarmerna! Lyckligtvis bevarade Louis i detta ögonblick, då alla de andra förlorade hufvudet, sin kallblodighet och sade: — Det skulle vara en galenskap att sätta sig till motvärn; det kan måhända lyckas oss. att drifva dem tillbaka i afton, men de skola komma igen i morgon manstarkare. — Det är sännt, sade den gamle markisen bittert, Louis har rätt. Det är ju lagen söm nu regerar och gensdarmerna äro allsmäktiga. s — Hvar äro de? frågade Louis.