Dagens Nyheter – 22 april 1870, sida 1

KU -— mot sina likar samt sträng mot sina underlydande. Liksom markisen hade hon och hennes man, som stupade i slaget vid Lätzen, cmigrerat med grefven af Artois, och återvände hon till Frankrike 1815; men då det lyckades markisen att återfå en betydlig del af sina egendomar, hade hon icke fått mer än slottet la Verberie och en årlig ränta på tvåtusen femhundra frank. Slottet la Verberie, som är omgifvet af en praktfull park och fruktbara, om än icke vidsträckta egor, var för öfrigt en präktig egendom, som skulle ha tillfredsställt de flestes önskningar. Grefvinnan hade blott ett barn, en adertonårig dotter, Valentine, en smärt, blond varelso med stora blåa ögon, som kunde ha kommit ett helgon att rodna. Slottet la Verberie skildes från slottet Clameran genom Rhöne-floden, men mellan de båda familjerna rådde ett hat, som var svårare att kunna öfverstiga än den forsande floden. Hvarifrån detta hat härledde sig, det visste ingen, men det sades, att en la Verberie under den gode kung Henrik hade förfört en de Clameran, och på denna grundval, som icke var historiskt bevisad, hade man uppdukat så många rysliga berättelser, att det nu icke längre kunde vara tal om försoning. Då hände det att Gaston de Clameran sammanträffade med Valentine de 1a Verberie vid en landtlig fest och blef förälskad i henne,