Dagens Nyheter – 21 april 1870, sida 1

vals MBILIMCPER WWII. Frågan om införseltullen på jern i Förenta staterna. (Afskrift af en skrifvelse från svenska beskickningen i Washington till statsministern för utrikes ärendena af den 1 april 1870.) Kongressen har ännu ej afslutit behandlingen af tulltaxan; men har jag all anledning att förmoda, att utgången kommer att bekräfta de af mig förut lemnade uppgifter rörande jerntullen. Såsom tillägg dertill får jag likväl nämna, att kongressen sannolikt kommer att besluta, det skeppsbyggare skola erhålla drawback till lika belopp med tullen för de af dem vid fartygs byggande införda utländska materialier, jern, hampa m. m., men att, enligt upplysning, lemnad af en af de förnämsta härvarande ingeniörer, denna förändring icke kommer att utöfva något inflytande på impörten af svenskt jern, enär för skeppsbyggeri det engelska jernet företrädesvis användes, Det hit ankommande svenska jern användes nästan uteslutande för manufaktursmide. Jag har äfven frågat så väl förenämnda ingeniörer, som de. förnämsta härvarande importörer af svenskt jern, hvad inflytande enligt deras tanke en nedsättning af stångjernstullen skulle komma att utöfva på importen af svenskt jern; och hafva dessa personer sammanstämmande förklarat, att en dylik nedsättning icke skulle komma att i någon betydlig mån inverka på denna import, enär i följd af de allt mer och mer förbättrade: metoder, som användas för tillverkningen; af engelskt jern, det numera är möjligt, att för de flesta ändamål undvika att begagna sig af det mera kostbara svenska jernet; och att i allmänhet, om det icke är möjligt att förminska tillverkningskostnaden för det svenska jernet, ingen utsigt finnes för en tillväxt af vår stångjernsexport, utan att det enda sättet att åstadkomma en ökad jernexport vore att, genom tillgodogörande af det billigare arbete som i Sverige kan erhållas, söka utvidga manufaktursmidet. Brudgåfvorna till prinsessar Lovisa äro sedan i förrgår utställda i konstföreningens lokal vid Kungsträdgården. De bestå af två taflor i olja, framställande Beckaskog, målade af professor Edv. Bergh; professor Molins stora borduppsats: Urd; Verdandi och Skuld; ett album med namnteckningar. af. de damer, hvilka bidragit till presenterna; samt de på Möllenborgska verkstaden utförda kandelabrarne. Omkring 400 personer om dagen (oberäknadt många ledamöter af konstföreningen) ha tagit dessa konstverk i betraktande; kännare ha högt prisat det utmärkta arbetet å kandelabrarne. Under promenaden genom utställningen har man observerat en ny målning i ny genre af major. Ankarcrona. Ni vet att han förut knappast gifvit oss annat än scener ur fältlifvet under Afrikas: brännande sol. I en hast har han nu förflyttat sig och oss till det isiga norden. Man ser inom en ram afmåttlig storlek Svea lifgardes grenadierer, följda af Dalregementet, storma fram genom fältförskansningarne mot ryssarne vid Narva. Carl KIL sjelf har icke tid att. afvakta effekten af deras lifliga ansträngning, utan bryter med sina drabanter sig väg öfver jordvallen; ryssarne äro redan färdiga att: vika vid det våldsamma anloppet. Snön yrar omkring. både vän ochfiende; luften är tjock deraf. Man mera anar än sew bataljens fasor. Det är god smak i detta val af tidsmoment. Det ligger mera poetisk handling i denna tafla än: i de många bataljmålnihgar, der man