Drätselnämndens hemlighetsmakeri. Vi meddelade i niimret för sistlidne lördag den : förklaring; som Stockholms drätselnämnd afgifvit öfver det till justitiekanslern aninälda förhållandet, att nämnden Vägrat en person tillgång till något af dess protokoller. Den. grundlagstolkning, som drätselnämnden; med justitieborgmästaren Eklund i spetsen, uti denna förklaring sökt göra gällande, öfverensstämmer fuöllkomligt, såsom vii lördags anmärkte, med den uppfattning af 3 2 mom. 4 i tryckfrihetsförordningen, som :justitieombudsmannen förklarat sig hysa, nemligen att då deri omtalas publika verk och publika tjenstemän, äfses endast statsförvaltningen och statens embetsoch tjenstemän, men ingalunda kommunalmyndigheterna. För att rätt fatta arten af en sådan tolkning är nödigt att känna ordalydelsen af det åberopade momentet. Vi anföra deraf hvad -som till denna fråga är hänförligt. Det heter deri: Det är uttryckligen för en hvar tillåtet att i allmänt tryck utgifva alla, såväl rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande shandlingar, protokoll och beslut, af hvad namn och : beskaffenhet de vara må — — vare sig hos riksrätt, högsta domstolen, nedre justitierevisionen, allmänna beredningen, öfveroch underrätter, :kollegier. komit6er, beredningar, direktioner, kommissioner; förvaltningar, konungens befallningshafvande, konsistorier, exekusionssäten eller andra publika verk, utan åtskilnad;på -målens beskaffenhet af civila, kriminela, ekonomiska, militära eller ecklesivästika — — — alla societeters och verks samt enskilda petsoners memorialer; ansökhingar, förslag, betänkanden; besvär ete. OST första raderna af detta moment påbjudes detta, Smed tindantag och vilkör, som nedänföre stadgas — och bland, dessa undäntag och vilkor söker man förgäfves efter Någonting, som står i sammanhang med kommunalmyndigheters protokoll. Det kan ej disputeras, att denna grundlagsparagraf stadgar offentlighet. såsom regel och -hemlighållandet af vissa handlingar såsom undantag, liksom det är uppenbart att hela vårt offentliga Lf hvilar på denna grundsats och i den har sitt säkraste stöd. Då drätselnämnden ville försvara sin maktfullkomlighet och sitt hemlighetsmakeri, borde den dertill ha funnit anledning i något af undantagen; då detta icke var möjligt, måste .man försöka sig i en krånglig utläggning af regeln. Såsont sådan, och såsom ingenting annat, måste vi beteckna det påståendet, att kommunalmyndigheterna, hvilkas tillvaro grundar sig på stadganden i allmän lag, icke skulle våra hänförliga till publika myndigheter. Vi kunna nemligen ej föreställa oss, hvad som icke heller. af någonting i grundlagen framgår, att.denna lags författare. velat) påbjuda offentlighet i statsförvaltningen, men . etablera ett hemlighetsmakeri i kommimalförvaltningen, hvari den enskilde har ka TI