Dagens Nyheter – 16 april 1870, sida 1

dem åt jernvägsstationen till. Då han passerat förbi, sade herr Verdunt: — Det är Raoul, och vår vän Josef skall nu snart underrätta oss om att han farit direkte till sin vän Clameran för att aflägga räkenskap öfver hvad som passerat... Om de blott ville vara så älskvärda och tala franska . .. Han gick ett ögonblick tyst, liksom sökte han sammanknyta den afbrutna tråden i sin bevisning, och utropade derpå plötsligt: — Hur tusan kommer det sig, att denne Lagors, som endast lefver för nöjen och spel, har valt sig ett så isoleradt ställe i Vesinet till bostad? , — Förmodligen emedan herr Fauvels landställe ligger en fjerdingsväg härifrån vid Seinen, svarade Prosper. --Den förklaringen kunde gälla om sommaren, men om vintern? — Ja, om vintern har han ett rum i hotell de Louvre, och dessutom har han hela året igenom till sin disposition en liten våning i Paris. Detta svar var icke tillräckligt upplysande för herr Verdunt, och han fortsatte sin väg under det han mumlade för sig sjelf: — Om nu bara inte vår kusk kört sin väg, Vi kunna icke tänka på att resa med detta tåg, ty då kunde vi träffa på Raoul vid stationen. Ehuru fullt en timme förflutit sedan Prosper och hans kamrat stannade vid korsvägen,