Dagens Nyheter – 14 april 1870, sida 1

och hvad följer sedan? Och är ni dessutom den starKraste? Prosper teg. — Och hvad skulle ni med vapen? fortfor herr Verdunt. Man måste ju vara galen, om man dödade en person, som jag kan förpassa till galererna. — Men hvad skall jag göra? — Vänta. Hämnden är en frukt, som man icke skall plocka innan den är mogen. Prosper vacklade tydligen, och herr Verdunt, som insåg det, utslungade nu sitt sista och kraftigaste argument, som han hittills behållit i reserv. — Hur vet ni dessutom, tillade han, att fröken Madeleine är häri egna ärenden? Äro vi icke öfvertygade om att hon uppoffrar sig? Samma orsak, som tvungit henne att uppoffra er, kan ha tvungit henne till detta steg i afton. Den åsigt, som öfverensstämmer med våra käraste önskningar, blir alltid hörd, och hur föga sannolikt detta antagande än var, slog det likväl an på Prosper. — Ja, det är sannt, sade han, men man kan icke veta . . . — Om jag blott kunde komma åt att se in, sade herr Verdunt, skulle jag nog få reda på saken. Prosper teg ett ögonblick och sade derpå: — Lofvar ni mig, herr : Verdunt, att säga er mening rent ut, kort -sagdt sanningen, hur gorglig den må vara för mig?