— 198 — för sent för att resa med tåget till SaintGermain. — Mon, i Guds namn, hvad står då på? frågade Prosper. — Kom, kom, vi kunna tala derom under vägen. Då de kommit till Palais Royal, stannade herr Verdunt vid en droska och sade till kusken: — Hvad vill du ha för att köra 0s3 till Vesinet? — Jag känner inte riktigt vägen dit. Namnet Vesinct angaf allt för Prosper och han skyndade sig att yttra: — Jag skall visa er vägen. — Ja, då vill jag på denna tid af dagen och i detta hundväder ha tjugofem frank. — Öch hur mycket mer för att köra fort? — För tusan, medborgare, det beror på er sjelf, men om ni sade trettiofem frank, tror jäg . . — Du skall få hundra frank, om du hinner upp en vagn, som har en half timmas försprång. — För tunnor tusan, stig då upp, skynda er, ni låter mig ju förlora en minut, utbrast den hänryckte kusken. Och piskande på sina magra hästar af alla krafter, körde han i fullt galopp ned åt Valöisgatan.